Djurägare, en sort för sig...
Alltså nu är jag arg!! Så arg!! Min mormor o morfar är ju nästan heliga för mig men nu har det gått för långt!! Mormor är det som vanligt inget fel på men den där människan som kallas morfar skulle jag ju kunna ge en hård smocka just nu...
Så här ligger det till, för så där 16 år sedan så fick dom ta hand om min katt Gusten när jag skulle åka till Thailand några veckor. Väl hemma igen så hade dom fäst sig så mkt vid honom och jag hade ingen lägenhet så vi bestämde att han skulle bo kvar hos dom tills vidare. Tills vidare blev ju då för alltid. För alltid har morfar verkligen tagit på allvar!! Nu är Gusten 17 år och väldigt sjuk. Först o främst så är han van vid att bo i en villa där han kunde komma o gå som han ville men för ca 8 månader sen så flyttade dom till en lägenhet mitt i stan och han fick bli en innekatt. Det här var inte så uppskattat av Gusten som började matvägra och blev allmänt konstig. Nu har han nästan helt slutat att äta, dricker och kissar hela tiden. Äter han något så spyr han upp det lika fort. Med andra ord, Gusten är gammal och redo för katthimlen. Så idag fick dom äntligen tummen ur och åkte till veterinären. Hon konstaterade att han har max en månad kvar att leva. Han kommer strax att börja få massa krampanfall. Hans njurar är kraftigt förstorade och har i stort sett slutat fungera, hans klor hade vuxit så mkt att de vuxit in i trampdynan på honom och hans allmäntillstånd är mkt dåligt. Han mår dåligt HELA tiden sa hon och ville genast ge honom en biljett till katthimlen. Självklart tyckte mormor. Aldrig i livet tyckte morfar, det är inget fel på Gusten!! Och tog bestämt med sig katten hem igen... ÅHHHHH!!!! Jag blir så arg!!!!
Försökte prata morfar till rätta men han hävdar att han känner Gusten mkt bättre än veterinären och han vet minsann att Gusten inte alls mår dåligt utom möjligtvis när han kräks men för övrigt mår han bra och då ska man inte avlivas!! Vad jag än sa, tex att veterinären är utbildad för att kunna avgöra såna här saker, Gustens ålder, djurägares skyldigheter osv osv så var han orubblig!!! Så orubblig som bara en envis gammal gubbe kan vara. Till slut så sa jag att jag tycker det är riktigt dålig stil av honom och då sa han lite försiktigt; -Men var ska vi göra av honom då? *ler* Då menade han vart dom skulle begrava honom... Så lite nytta gjorde nog mitt tjat iaf, nu får vi bara se hur lång tid det tar innan han kommer till skott och åker tillbaka med Gusten. Jag fick honom till slut att lova att Gusten inte ska få självdö hemma. Alltid något! Antagligen kommer den stackars katten dö i bilen på väg in till veterinären för det är nog först vid de sista dödsryckningarna som morfar kommer klara att åka iväg med honom.
Så här ligger det till, för så där 16 år sedan så fick dom ta hand om min katt Gusten när jag skulle åka till Thailand några veckor. Väl hemma igen så hade dom fäst sig så mkt vid honom och jag hade ingen lägenhet så vi bestämde att han skulle bo kvar hos dom tills vidare. Tills vidare blev ju då för alltid. För alltid har morfar verkligen tagit på allvar!! Nu är Gusten 17 år och väldigt sjuk. Först o främst så är han van vid att bo i en villa där han kunde komma o gå som han ville men för ca 8 månader sen så flyttade dom till en lägenhet mitt i stan och han fick bli en innekatt. Det här var inte så uppskattat av Gusten som började matvägra och blev allmänt konstig. Nu har han nästan helt slutat att äta, dricker och kissar hela tiden. Äter han något så spyr han upp det lika fort. Med andra ord, Gusten är gammal och redo för katthimlen. Så idag fick dom äntligen tummen ur och åkte till veterinären. Hon konstaterade att han har max en månad kvar att leva. Han kommer strax att börja få massa krampanfall. Hans njurar är kraftigt förstorade och har i stort sett slutat fungera, hans klor hade vuxit så mkt att de vuxit in i trampdynan på honom och hans allmäntillstånd är mkt dåligt. Han mår dåligt HELA tiden sa hon och ville genast ge honom en biljett till katthimlen. Självklart tyckte mormor. Aldrig i livet tyckte morfar, det är inget fel på Gusten!! Och tog bestämt med sig katten hem igen... ÅHHHHH!!!! Jag blir så arg!!!!
Försökte prata morfar till rätta men han hävdar att han känner Gusten mkt bättre än veterinären och han vet minsann att Gusten inte alls mår dåligt utom möjligtvis när han kräks men för övrigt mår han bra och då ska man inte avlivas!! Vad jag än sa, tex att veterinären är utbildad för att kunna avgöra såna här saker, Gustens ålder, djurägares skyldigheter osv osv så var han orubblig!!! Så orubblig som bara en envis gammal gubbe kan vara. Till slut så sa jag att jag tycker det är riktigt dålig stil av honom och då sa han lite försiktigt; -Men var ska vi göra av honom då? *ler* Då menade han vart dom skulle begrava honom... Så lite nytta gjorde nog mitt tjat iaf, nu får vi bara se hur lång tid det tar innan han kommer till skott och åker tillbaka med Gusten. Jag fick honom till slut att lova att Gusten inte ska få självdö hemma. Alltid något! Antagligen kommer den stackars katten dö i bilen på väg in till veterinären för det är nog först vid de sista dödsryckningarna som morfar kommer klara att åka iväg med honom.
Kommentarer
Postat av: JennyPenny
Stackars lilla Gusten! Förhoppningsvis är morfar bara lite tvär - som alla karlar - och inser strax att Gusten måste ut och åka. Han kanske bara har svårt att skiljas från en kär vän?
Förresten visste jag inte att Gusten varit din!
Postat av: Milo
Ojojoj... hoppas din morfar tar sitt förnuft till fånga... Vi har bara våra djur till låns, men när de är färdiga med livet, så måste vi låta dem vila...
Tack gumman för dina rader i min gästbok... och vet du, jag föredrar när folk svarar hos MIG och inte i sin egen blogg/gästbok, för så missar jag säkert svaret...
PUSS Å KRAM!
Postat av: taurus
skall inte säga vad jag anser men.... det börjar på kaliber 12. Säger jag som själv ger en katt.
Trackback