Jo i måndags så var vi på Östra igen på återbesök med magen. Det var ju precis hur nervöst som helst!! Går nog inte riktigt att förklara hur många fjärilar man har i magen i en situation som rör ens ofödda barn. Men det är ungefär samma som när man är nykär fast fjärilarna är mer stimmiga... =)
den läkaren vi har är alldeles fantastisk så även om hon hade sagt att "det här ser inte bra ut" så hade hon gjort det på ett vis som gjort oss lugna. Men nu sa hon att allt ser väldigt bra ut!! Cystorna hade bara vuxit några mm och bättre besked än så går ju inte att få. Hon kollade även allt annat så som, flödet i navelsträngen, mängd fostervatten och allt andra tänkbara mått på Mattheo. Allt såg perfekt ut! Han vägde nu 1606g, våran stora fina kille...
När hon var klar med sin undersökning så fick vi träffa barnkirurgerna som oxå var alldeles fantastiska människor. Det beslutades om ett kejsarsnitt på mig den 2 juni och då kommer kirurgerna stå bredvid och vara beredda att ta hadn om honom direkt. Antingen så syresätter han sig fint och vi kan vänta med operationen tills han är ca två månader eller så opererar dom direkt. Jag skulle ju så klart föredra alt 1!! Dels för att hinna få igång amningen och att det är säkert bättre om han är lite större. Känns som om riskerna minskar då. Men vi får se, det är inget vi kan styra över ändå... Bara allt är läkt och klart till den 6 september för då går planet till Turkiet och det vill jag inte gärna missa. Vi kommer att få vara på sjukhuset i 12 dagar när han ska opereras och då tar dom bort hela nedre delen av hans lunga för att han inte ska få cancer i framtiden. Sen kommer vi att få gå på regelbundna kontroller på Östra tills han fyller 16 år. Åh, älskade unge....

Ja sen åkte vi til Ullared en snabbis, in och ut på en timma. Köpte allt som saknades inför Mattheos födsel. Typ tvättservetter, babygym och lite annat smått o gott. Sen bara det av hemåt igen. I bilen så bestämmer jag mig för att ringa till mäklaren då det varit tyst i telefonen sen i fredags. Men hjärtat i halsgropen så frågar jag om hon vet hur det går med budgivnigen då den helt verkade ha avtagit. Hon svarade att antagligen har de andra hoppat av men hon skulle ringa dom och fråga. Fast det skulle nog tillkomma en ny person som bara väntade på lånelöfte. Suck, där rök det huset... Vi (läs min man) hade bestämt sig för att vi gått med så högt som var skäligt och inga fler bud skulle läggas oavsett om de bjöd över oss med en enda krona. Mäklaren skulle återkomma...
När någon lägger ett bud så skickas det ut till alla budgivare via sms. En stund efter jag lagt på med mäklaren så piper det i både min och älsklingens telefon samtidigt. Då visste vi att det var kört. Älsklingen läste högt ur sin telefon för jag vågade inte ens titta i min... Budgivare 3 har avböjd fortsatt budgivning. Åhhhh..... Hjälp vad rädd jag blev men det var ju goda nyheter. Efter ytterligare kanske 30 minuter så inträffar precis samma senario igen. Den här gången står det att budgviare 2 inte är med längre. 20 minuter senare så ringer telefonen. Det är mäklaren. Förstod du att alla andra hoppat av nu eller frågade hon mig. NEJ, det förstod jag inte. Har vi vunnit?? Ja... Åh, herre gud!!!!! Hade jag kört så hade vi nog hamnat i diket så till mig i trasorna som jag blev. Älsklingen blev oxå smått förvirrad för han körde fel och var allmänt snurrig han oxå.
Helt otroligt, efter så många år och husvisnigar så har vi äntligen vunnit!! Det är ju verkligen ett av de bästa objekten som vi tittat på oxå så att vi fick vinna just detta känns vansinnigt roligt!!!!
På lördag ska vi besiktiga huset och på måndag ska vi skriva papper. Hurra, hurra!!!!!

Hopp & studs//Angelica