Nu är det väl ändå lite synd om mig igen...?
Har knappt kunnat sova i natt för jag har så ont i halsen. Det värker från öronen ner till lungorna ungefär. Vill inte på något vis påstå att jag har en "näradödenupplevelse" för så illa är det inte alls men det är förbannat tråkigt!! Lite av ett manssyndrom har jag nog för jag vill helst tycka liiite synd om mig själv och gärna spendera hela dagen i sängen. Hemskt gärna bli serverad glass och honungste varannan timme oxå. Men det är liksom ingen som kommer med det där... Te har jag ju förvisso fått i mig men jag fick göra det själv. Glassen kan jag ju bara drömma om för jag och min älskade är inte på så god fot med varandra dagen till ära. Skulle hellre svälta ihjäl än be honom köpa glass till mig idag. Som tur är så är min kära vän Linda på bättre kant med sin sambo så hon har bett honom att åka till apoteket och köpa halstabletter till mig. Vad vore livet utan vänner... =)
Så tills Niklas dyker upp så får jag väl sitta här och självömka.

Har faktiskt gjort ett seriöst försök att ta mig i kragen och gå ut i det fina vädret lite. Pylsade på mig varma kläder = dunjacka, tog fram en stolsdyna till utemöblerna, en filt till hundarna och begav mig ut i trädgården i hopp om att sitta där och få lite sol samtidigt som hundarna lekte. Men vad hände, jo direkt vi satt/lagt oss tillrätta på baksidan så gick solen i moln och de stackars nakenfisarna började skaka av kyla.
På de ca 10 minuter vi klarade att vara ute så höll dom på att förlora livet oxå då dom valde att utmana en stor rottweilerhane som var på promenad här utanför. Dom inser inte alls att dom är två äpplen höga och inte ser direkt skrämmande ut med sina små naknakroppar utan rusar fram och försöker låta livsfarliga och hoppar upp o ner. Som tur var så hade den här ägaren både god disiplin och koppel på sin hund. Tack gode Gud, för den såg verkligen ut som om den tänkte äta upp lilla Murklan till lunch. Ägaren tyckte nog att jag var en förskräckligt dålig hundägare som inte har bättre pli på mina hundar men hon skulle bara veta hur svårt det är att bo på en gård där folk har genomfartsled 50 gånger på en dag med diverse olika hundar. Jag vill ju inte gärna behöva ha dom i koppel så fort vi går utanför dörren när man bor mitt ute på landet. Skit samma, folk får tycka vad dom vill. Det är ju faktiskt vi som bor här och dom som bör hålla sina hundar kopplade, eller?

Smittsamma pussar från mig