I måndags åkte jag till min kära syster för att övernatta. Det hör inte till vanligheterna att jag beger mig iväg hemifrån på såna långturer... 6 mil! Inte klokt att vi inte träffas oftare! Dom där 6 milen är ju egentligen ingenting men vi träffas ungefär lika ofta som om en av oss bodde i skåne.
Anledningen till besöket var att jag skulle vara smakråd vid inköpet av nya vardagsrumstapeter. Det kan tyckas som en lätt uppgift och ganska rolig men jösses vad svårt det är. Att råda någon annan är betydligt svårare än att välja till sig själv. Det kändes som om allt ansvar hängde på min axlar. Blir inte detta bra så är det mitt fel... Hjälp!!
Efter bara en liten stunds letande så var vi helt eniga om att vi hittat rätt fondtapet till att börja med. Glada i hågen meddelade vi personalen om att vi bestämt oss. Lika glad meddelade han tillbaka att den tapeten kostar nåt på 900kr rullen. *svimmar* Oj då, med en budget på 2500 kr till hela rummet så var det liksom bara att tänka om. Det tog oss till slut 2,5 h innan vi hittat en betydligt billigare variant som vi var nöjda med. Vid det laget så hade min kropp talat om 5011 gånger -Hej, du är gravid! och jag mådde som en potta skit. Kunde knappt stå utan fick sätta mig ner åtskilliga gånger. Huvudvärken kom givetvis som ett paket på posten oxå.
Väl tillbaka hos syster så la jag mig på Alicias säng och vilade mitt huvud lite. (Alicias rum var överbelamrat med möbler och leksaker, det fanns liksom bara en smal gång i mitten där man kanske kunde öra sig lite grann.) 
Samtidigt, kvinna som jag är, så agerade jag arbetsledare och inredare. Med ett öga öppet och det andra sovande så basunerade jag ut vad som skulle slängas och vad som skulle flyttas hit och dit. Syster och systerdotter slet som djur medans jag låg på sängen och domderade.
Var tionde minut så hörde jag -Nu sover hon! varje gång fick jag titta upp och överbevisa dom om att jag visst var vaken. Även om jag nog sov några av gångerna... Men till slut orkade jag inte höra dom där "falska påhoppen" nåt mer utan insåg att det var lika bra att hålla båda ögonen öppna.
Efter ett par timmar så var rummet som nytt. Flertalet möbler hade nu flyttat ut och 75% av alla leksaker låg i sopsäckar. Så skönt! Alla inblandade var nog väldigt nöjda med resultatet och jag kunde åka hem och känna att det är helt ok om tapeterna inte blir bra för nu är det iaf fint på Alicias rum...